Dà var man tillbaka igen efter en fullspäckad och lyckad resa till Trabzon. Jag har njutit och tagit vara pà varenda sekund. Det bästa av allt var att fà träffa vännerna och vi har haft sà roligt. Vi har hunnit med alltfràn utflykter, mingel i stan till trevliga middagsbjudningar. Vi har haft enorm tur med vädret med över 12 grader varje dag med nàgon enstaka regnskur Jag kom tillbaka i màndags och har sedan dess haft fullt upp med högskolan och utbildningen. Nu är det dags igen för en tuff termin med mycket läsande....den 21 februari har vi salstenta och màste ha läst sammanlagt 1100 sidor kurslitteratur tills dess........
Söndagen den 12 januari drog jag och mina vänner iväg på en utflykt till Düzköy som ligger ungefär 30 km från Trabzon uppe i bergen. Vi blev hämtade i stan av vår gemensamma vän Havva som äger en butik i Trabzon där hon säljer hemmagjort smör, ost, majsmjöl och andra ekologiska matvaror. Just idag ville hon att vi allesammans samlades i hennes hem ibDüzköy för att umgås och äta gott. Det är just i sådana här miljöer som jag trivs bäst...och dessa sprakande vedkaminer ger mig lyckorus då de är symbolen för värme, gemenskap och god mat. Det bästa med vintern här. Sprakade vedkaminer varpå man både kan laga mat, koka te och hänga tvätt för torkning. Det hör liksom till. Många som flyttat till hem med bekväm centralvärme och naturgas saknar sina vedkaminer. Jag tror att denna tradition längre fram kommer att dö ut och vi kommer enbart att få avnjuta värmen från vedkaminer uppe i bergen. Men så gäller det ju för alla samhällen som är på framfart i "modernitetens" värld.
Vi fick en mycket minnesvärd dag ihop med mycket skratt och god mat. Alltid lika kul och träffa nya och nyfikna människor. Vi kommer sannerligen göra om detta och nästa gång hoppas jag att Atila är med <3
Mısır ekmeği
